Tolv steg

  1. Sätt igång

    Detta steg syftar till att få igång arbetet. Hos oss har det fungerat bäst genom att etablera en styrgrupp som driver arbetet genom de första 5 stegen. Så fort man får ihop minst 4 arbetsgrupper så avgår medlemmarna i styrgruppen och byts ut mot en representant från varje arbetsgrupp. Detta kräver en del ödmjukhet av styrgruppsmedlemmarna, men det är viktigt att hela arbetets framgång sätts före individernas intressen.

  2. Skapa goda relationer

    Detta steg syftar till att identifiera allierade, bygga nätverk och allmänt förbereda bygden inför arbetet med omställningen. En förutsättning för en effektiv plan för minskad energianvändning bygger på att alla är införstådda med effekterna av både den kommande oljetoppen och klimatförändringarna. Oljetoppen kräver att bygden och hela samhället stärker sin förmåga att anpassa sig till kraftigt minskad energikonsumtion. Samtidigt behöver vi minska utsläppen av växthusgaser för klimatets skull och dessutom minska vår sårbarhet gentemot oundvikliga klimatförändringar. För att visa på effekterna av kommande förändringar så kan man visa filmer och ta in folk med kunskap för att svara på frågor i samband med visningarna. Det finns många filmer som t.ex. Inconvinient truth (En obehaglig sanning), End of suburbia, Crude awakening, Power of community. Det finns en lista i slutet av rapporten, Transition Towns Primer. Man kan också anordna föredrag med experter som talar om klimatförändring, oljetoppen och lokala lösningar. Man kan också se till att få in artiklar i lokaltidningar, intervjuer i lokalradio, föredrag i t.ex. lokala föreningar och skolor.

  3. Öka medvetenheten

    Detta steg handlar om att kontakta, samtala med, och söka samverkan med andra grupper i bygden för att på ett bra sätt knyta an till tidigare arbete, för att bekräfta och värdera allt arbete som redan gjorts och försäkra att det är en viktig del i det fortsatta arbetet. Sök kopplingar mellan tidigare arbete och det arbete som förestår, som alltså behöver grundas på vetskapen om att vi nu står inför både klimatförändringar och oljetopp. Ge dessa grupper en överblick över den nya situationen, vad det betyder, hur det kanske kommer att påverka bygden och vilka de viktigaste frågorna eller utmaningarna nu är. Börja fundera på lokala initiativ som kan leda till att ni så småningom börjar finna lokala lösningar.

  4. Skapa delaktighet

    Detta steg handlar om att skapa en milstolpe för att markera att ”nu har projektet kommit igång” och för att göra det till en del i bygden, bygga momentum och för att fira att nu vill bygden agera. Vår erfarenhet visar att det ofta tar ett halvt till ett år innan man når detta steg. I Totnes höll vi vår officiella manifestation 10 månader efter att vi började. Innehållsmässigt handlar manifestationen om att göra alla medvetna om klimatfrågan och oljetoppen, och att vi kan göra något åt det. Det handlar om vad vi gör som individer och det handlar om att visa på möjligheter att komma över praktiska såväl som psykologiska spärrar. Manifestationen behöver heller inte bara vara en massa tal utan kan mycket väl vara musik, mat, dans, teater eller annat som man tycker fångar bygdens gemensamma vilja att ge sig på dessa uppgifter.

  5. Fira att omställningen kan börja

    En viktig del i arbetet är att koppla an till bygdens samlade intelligens och uppfinningsrikedom. För detta bör man sätta upp arbetsgrupper som kan fokusera på olika och speciella frågor. Varje grupp utvecklar sitt sätt att arbeta, men alla faller inom det gemensamma paraplyet som syftar till att så småningom få till en energiminskningsplan för bygden. Idealiskt behövs arbetsgrupper för alla olika aspekter av livet i bygden. Aspekter som tillsammans fångar det som behövs för att bygden skall leva vidare och må väl, t.ex. mat, sopor, energi, utbildning, ungdomar, ekonomi, transporter, vatten, lokalt beslutsfattande, osv. Varje arbetsgrupp fokuserar på sitt område och utvecklar hur bygden skall kunna bli mer motståndskraftig och anpassningsbar samt minska sina utsläpp av växthusgaser. Dessa gruppers arbete blir sedan delar i bygdens gemensamma aktionsplan för att minska energianvändningen och koldioxidutsläpp.

  6. Bjud in till visionsarbete

    Vi har funnit att Öppet forum är en effektiv metod för att hålla möten. Öppet forum borde rent teoretiskt inte fungera. En stor grupp människor samlas för att utforska en speciell fråga utan att man har en agenda. Men, vi har haft öppet forum-möten om mat, energi, hus och boende, ekonomi, samt förändringens psykologi. Vid slutet av varje möte har alla sagt vad de ville, utförliga anteckningar har gjorts, kontakter har tagits och viktiga samtal har förts och ett stort antal idéer har fötts och visioner har definierats. Man kan läsa mer om Öppet forum i Harrison Owens bok Open space technology, a users guide, eller i Peggy Holms och Tom Devane The change handbook, group methods for shaping the future. 4 På svenska kan man läsa ”Dialog! Handbok för ökad möteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati”, av Ingrid Olausson 1996. Mycket finns också att läsa om Öppet forum på Internet – sök på ”open space” eller ”öppet forum”.

  7. Starta arbetsgrupper

    Det är viktigt att arbetet inte uppfattas som bara en massa prat där folk sitter och gör planer som aldrig kommer att bli verklighet. Man bör snart komma igång med praktiska konkreta resultat i bygden. Detta bidrar till att andra uppskattar arbetet och de kan också bli intresserade av att delta. Det är dock en svår balansgång att å ena sidan skapa synliga konkreta resultat och å andra sidan inte skapa projekt som senare visar sig inte passa in i det slutresultat man vill åstadkomma, alltså i bygdens aktionsplan för att minska koldioxidutsläpp och stärka bygdens resiliens. I Totnes fanns en grupp som planterade valnötsträd i centrala staden. Det gav delvis en profil åt projektet och träden skall ge oss frukter i framtiden så vi slipper importera.

  8. Visa vad som händer

    För att kunna möta oljetoppen och hejda de pågående klimatförändringarna behöver vi övergå till en lägre energiförbrukning och återskapa den lokala produktionen och konsumtionen. Detta innebär att vi måste lära oss en massa saker som våra tidigare generationer tog för givna. En av de viktigaste sakerna för en bygd som arbetar med dessa frågor är att vända den trend som pågått under de senaste 40 åren och som inneburit att vi har förlorat en massa viktig lokal kunskap som våra föräldrar och deras föräldrar hade. Undersökningar tillsammans med de äldre i bygden är en del i detta arbete. De levde ju innan det nuvarande slit- och slängsamhället kom, och de har kunskap om och förstår vad ett lågenergisamhälle innebär. I Totnes har vi t.ex. börjat lära oss matlagning, att reparera saker, underhåll av olika saker som t.ex. cyklar, bygga med de material som finns i bygden, isolering, färgning, örter, grönsaksodling, energieffektivisering, etc. Detta stora återtagande av gamla lokala kunskaper innebär ett stärkande av bygden och bygdens egen förmåga att finna lösningar, att finna praktiska resultat och att arbeta tillsammans. Vi märker också hur roligt det är att lära.

  9. Lär av fram- och motgångar

    Oavsett hur bra bygden kommer att lyckas med att sätta igång olika projekt och uppnå praktiska resultat, så behöver man goda relationer med sin egen kommun. Vare sig det handlar om planeringsfrågor, finansiering eller kontakter, så behöver man kommunen som någon form av deltagare. Och ofta visar det sig att kommunen är mycket positiv, stödjande och vill samverka för ett bra resultat. 5 I Totnes utvecklar vi just nu en aktionsplan för att minska energiåtgången och vi försöker göra den på samma sätt som kommunens egen utvecklingsplan. Och, vi tänker oss att en dag i framtiden, kanske inte långt bort, så når oljepriset 120 dollar per fat och kommunen sitter då dels med sin egen utvecklingsplan och dels med vår plan. Troligen kommer de då att se att vår plan är den som faktiskt är den realistiska och som ser på de riktiga frågorna. Den egna utvecklingsplanen kommer då att stillsamt förpassas till papperskorgen. (Vi kan drömma!)

  10. Återta förlorad kunskap

    För oss som är födda på 60-talet eller senare när oljan funnits i överflöd är det svårt att föreställa sig ett samhälle med mindre olja. Varje år har karakteriserats av att det funnits mer olja än året före. Det har varit en ständig ökning av billig energi i form av olja. För att förstå hur det kan se ut med mindre olja så måste vi lyssna på och lära från dem som levde och var med i perioden innan den billiga tog över och då speciellt de som var med under perioden mellan 1930 till 1960. Det är dock viktigt att tydliggöra att vi inte förespråkar att samhället skall återgå till det gamla. Men det är uppenbart att det finns mycket i det gamla som är viktigt att lära om och som kommer att underlätta och vara viktigt för framtiden, som t.ex. hur man gjorde olika saker, hur olika delar av bygden samverkade och hur man lyckades försörja sig själv med mat och andra förnödenheter. Att lära om allt detta kan också bidra till att vi kan börja återskapa och stärka en känsla för bygden.

  11. Bygg på människors lust

    Trots att man ofta har en klar ide om hur arbetet skall utvecklas och vart det skall ta vägen så händer det nästan alltid en massa saker som drar åt andra håll. Om man är alltför rigid och håller fast vid sin ursprungsidé så kan det medföra att arbetet fastnar och att man bara förlorar en massa energi. Din roll är inte att presentera alla svaren utan att stödja bygden att gemensamt definiera och initiera bygdens egen omställning. Om du håller fokus på nyckelfrågorna, som är att stärka bygdens motståndskraft och minska koldioxidutsläppen, så kommer du att få se hur bygdens samlade intelligens och uppfinningsrikedom gör att en nydanande och praktiskt genomförbar plan växer fram.

  12. Gör en lokal omställningsplan

    Varje arbetsgrupp kommer att ha fokuserat på praktiskt genomförbara aktiviteter för att stärka bygdens beredskap för den nödvändiga omställningen. Tillsammans utgör dessa aktiviteter bygdens aktionsplan för att minska energinåtgången. Planen blir ett uttryck för bygdens förmåga att tillsammans planera sin egen framtid beaktande både oljetoppen och klimatförändringar. Hittills har vi i Totnes tagit många praktiska, konkreta initiativ, men ännu så länge utgör de bara en liten del av allt det som håller på att växa fram av alla tillsammans. Vad gäller tiden för planen, så kommer olika bygder att ha olika tidsperspektiv beroende på omständigheter och förutsättningar. Men det viktiga är inte att planen skall vara genomförd vid en bestämd tid. Det viktiga är att vi har börjat omställningen.