Tankar om Framtidsforum i Örebro

Av Niklas Högberg, omställningscoach i Örebro län

Nyligen genomförde ROS – Regional Omställning i Samverkan – årets Framtidsforum i Örebro län. Det blev en stark dag på temat ”Hur får vi mat på bordet i framtiden” – om utmaningarna och möjligheterna i att förverkliga en hållFramtidsforum-bildbar framtid, med matsäkerhet och matsuveränitet som drivkraft för blomstrande lokalsamhällen. Alla lösningar som behövs för en nå verklig hållbarhet hänger på något sätt samman med behovet att återskapa resilienta, lokala kretsloppssamhällen – vare sig de kallas stad eller landsbygd. Det är verkligen djupt meningsfulla visioner som berör var och en.

Lösningarna på de globala ekologiska, sociala, ekonomiska och mänskliga kriserna är till stor del lokala, vilket betyder att vi som människor kan göra betydligt mer än vi har trott för att bidra till en snabb omställning. Den mest närliggande utmaningen gäller att på 10-15 år ställa om matproduktionen så att vi på nytt får en hög självförsörjningsgrad. Det behövs när dagens fossilbaserade jordbruk fasas ut – redan om 15 år har oljeimporten halverats.

Den här utmaningen innebär samtidigt enorma möjligheter när det gäller att vitalisera lokala samhällen, ekonomier och arbetsmarknader. Forskare har beräknat att omställningen möjliggör en halv miljon nya arbetstillfällen bara inom matproduktion, sedan tillkommer en mängd jobb inom alla områden i kedjan ”från jord till bord.” I själva verket innebär det att vi förverkligar visionerna om ett samhälle byggt på principer om kretslopp, cirkulär ekonomi och systemtänkande. Vi lär oss härma naturens levande ekosystem, skapa en tillvaro i harmoni med den stora livsväv som vi alltid varit del av.

Seminariet och talarna visade med all önskvärd tydlighet att det finns konkreta vägar och lösningar för att nå de här visionerna på kort tid. (här är programmet) Det är lösningar som involverar hela samhället och alla människor i att vara medskapare av framtiden. Huvudtalaren Karin Eksvärd har studerat agroekologiska principer i 20 år som bl a bygger på kretslopp, kolinbindning, mångfald, multifunktionalitet och självreglering. Hon underströk bland annat att multifunktionalitet inte är samma sak som vår traditionella syn på effektivitet som brukar handla om ensidig specialisering. Ett exempel på multifunktionalitet är ekorren som bara brukar hitta en bråkdel av den föda den har gömt i skogen, men samtidigt sprider näring och växtlighet som gynnar hela ekosystemet. I agroekologi ses jordbruket som ett samspel med naturen snarare än ett ensidigt resursutnyttjande. Ett multifunktionellt samspel finns i skogsträdgården där man arbetar med flera nivåer och dimensioner, med olika arter som drar nytta av varandra. I det konventionella jordbruket kan man börja genom att t ex plantera en trädallé på åkern och flytta runt boskap som jordförbättrare. Karin lyfte också fram värdet av samverkans- och lärprocesser baserade på tillit, jämlikhet och ett gemensamt större syfte.

Jonas Wangsten, ordförande i Förbundet Sveriges Småbrukare, har tagit fram praktiska lösningar för att minska avståndet mellan producent och konsument genom andelsmat.se. Som människor behöver vi på nytt närma oss matproduktionen, återskapa en levande relation till maten såväl mentalt som kunskapsmässigt. Han bedriver själv jordbruk byggt på helhetsprinciper där mångfalden står i centrum – mångfald i såväl skala som brukningsmetoder. Han visade att det småskaliga jordbruket inte är litet i kvantitet utan ett förhållningssätt.

Joel Holmdahl och hans familj från finngården Rikkenstorp i norra Örebro län har just fått Region Örebro läns energipris som årets inspiratör. Han berättade hur de driver gården utifrån helhetsprinciper där djuren är en viktig del – fjällkor, får, höns och bin. Genom Nordbruk medverkar Joel även i den internationella organisationen Via Campesina som organiserar världens småbrukare. Han berättade att småbrukare producerar 70% av världens mat på 25% av den brukbara jorden, medan det industriella jordbruket producerar 30% på betydligt större yta. Han lyfte fram behovet av en politik som möjliggör för småbruket att bidra till en hållbar framtid, liksom värnar om den jordbruksmark som finns kvar.

Malin Isaksson, miljöstrateg på Region Örebro län, berättade om hur regionen kan stödja de omställningsprocesser som behövs, bl a genom den nya regionala utvecklingsstrategi som just håller på att tas fram. Hon visade hur medborgarna kan delta i och påverka processen. Innehållet i strategin kommer att reglera hur ekonomin fördelas och prioriteras för flera år framåt. Strategin är till för att möjliggöra de processer som kan föra utvecklingen framåt i länet. Två spännande nyheter är att de planetära gränserna nu lyfts in som överordnade ramar för de mål som sätts, och att de ekonomiska måttstockarna håller på att kompletteras med sociala, en form av ”lyckoindex”. Den 12 maj kan man delta i en visionsdag och vara med och definiera utmaningarna i regionen.

Camilla Hansén's photo.

Niklas Högberg på Framtidsforum med sitt favoritbudskap. Foto Camilla Hansén.

Själv tog jag upp några av de värden och begrepp som håller på att förändras i takt med att den nya visionen och världsbilden växer fram – från synen på världen som en stor maskin till att förstå att allt hänger samman i levande, komplexa och i högsta grad levande system. Några värden och begrepp som får ny mening är t ex synen

på hälsa som effekt av helhetstänkande och meningsfulla sammanhang (där t ex matproduktionen ingår i en helhet som berikar både människor och natur), synen på trygghet genom lokalsamhällen integrerade i planetens naturliga livssystem med balanserade energiutbyten (snarare än ensidig oljeutvinning), synen på framgång grundad på inre snarare än yttre värderingar inom ramen för planetens gränser (snarare än att snabbast möjligt förvandla naturresurser till avfall), synen på rikedom som mängden relationer snarare än ackumulering av pengar och ägodelar, samt synen på skönhet där idealet nu håller på att ändras från fokus på teknik och maskiner till att förstå och känna skönheten i naturens komplexa och levande system och låta dem vara förebilder för hur vi formar samhället (genom t ex biomimicry).

En vision behöver skapas med både hjärna och hjärta för att vara levande. Det är så människor kan beröras, känna delaktighet och mening i den. Tanke och kunskap räcker inte för att vi ska lära oss något nytt och starta förändringar, lärandet behöver förankras i känslorna, i hjärtat. Där börjar den hållbara förändringen. Region Örebro län kan gå före, som ett sätt att manifestera sitt varumärke ”Sveriges hjärta.” Några frön till den visionen föddes på Framtidsforum, jag tror att vi alla gick därifrån berörda, utmanade och inspirerade, med en tydlig känsla av utmaningarna men också av att en annan värld är möjligt. Den världen börjar med oss.